Rationell körning

Rationell körning betyder att du kör säkert, sparsamt och skonsamt mot fordonet på samma gång. Det är det första huvudområdet i YKB-utbildningen (direktiv (EU) 2022/2561 bilaga I, punkt 1). En förare som behärskar rationell körning sparar bränsle, minskar slitaget och kör med större marginaler. Det gynnar både miljön, företagets ekonomi och trafiksäkerheten.

Motorn och drivlinan

För att köra bränslesnålt behöver du förstå hur motorn arbetar.

• Vridmoment är motorns "dragkraft" och mäts i newtonmeter (Nm).
• Effekt är hur mycket arbete motorn kan uträtta per tidsenhet och mäts i kilowatt (kW).
• Varvtal anges i varv per minut (r/min).

En dieselmotor arbetar i regel mest effektivt vid låga varvtal och hög belastning, nära det område där den ger sitt största vridmoment. Där är förbrukningen per utfört arbete som lägst. Ett högt varvtal ger fler förbränningar per minut och mer inre friktion, och därmed högre förbrukning.

Det betyder i praktiken:

• Växla upp tidigt och kör på så hög växel som möjligt utan att motorn går för tungt.
• Hoppa över växelsteg när fordonet orkar, till exempel vid acceleration på plan väg. Det håller varvtalet nere och minskar antalet växlingar.
• Använd fordonets varvräknare och eventuella ekonomiindikatorer för att hålla motorn i rätt varvtalsområde.

Nio steg för sparsam körning

Energimyndigheten sammanfattar, med Trafikverket som källa, sparsam körning i nio steg. Stegen är skrivna för personbil men gäller i stort även för tunga fordon:

1. Kör med framförhållning och undvik onödiga stopp.
2. Växla upp tidigt och kör på så hög växel som möjligt.
3. Kör med jämnt gaspådrag och håll hastighetsgränserna.
4. Motorbromsa.
5. Kör inte på tomgång.
6. Rulla i medlut och håll jämnt gaspådrag i motlut.
7. Använd motorvärmare.
8. Serva fordonet regelbundet och kontrollera däcktrycket.
9. Ta bort sådant som ökar luft- eller rullmotståndet.

Några av stegen är extra viktiga med ett tungt fordon. Ser du att en trafiksignal långt fram slår om till rött, släpp gasen tidigt och låt fordonet rulla. Varje gång du bromsar bort fart har du betalat för den med bränsle. I en lång uppförsbacke lönar det sig ofta att acceptera att farten sjunker, i stället för att trycka på för att hålla hastigheten.

Hastighet, luftmotstånd och däck

Ju fortare du kör, desto mer bränsle går åt, och förbrukningen ökar märkbart för varje 10 km/h. Det beror framför allt på luftmotståndet, som ökar kraftigt med hastigheten och är en av de största faktorerna bakom en lastbils förbrukning i landsvägsfart. Rätt inställda vindavvisare och spoilers minskar luftmotståndet.

Rätt lufttryck i däcken är ett av de enklaste sätten att spara bränsle. Fel tryck ökar rullmotståndet, sliter däcken ojämnt och försämrar väghållningen.

Tänk också på tomgång. Många kommuner har lokala regler om hur länge en motor får gå på tomgång, och reglerna skiljer sig mellan kommunerna. Kontrollera vad som gäller där du kör.

Bromsar, motorbroms och retarder

Ett tungt fordon har stora mängder rörelseenergi som ska tas om hand när du bromsar.

• Färdbromsen (friktionsbromsarna vid hjulen) är kraftfull men blir varm vid långvarig användning. Om bromsarna blir för varma tappar de i verkan. Det kallas fading.
• Motorbromsen och retardern (tillsatsbromsen) kan bromsa fordonet eller hålla jämn fart utför under lång tid utan att friktionsbromsarna används.

I en lång, brant nedförsbacke ska du därför välja en lägre växel och låta motorbroms eller retarder hålla farten. Behöver du ändå använda färdbromsen är det bättre att bromsa ordentligt i omgångar än att bromsa lätt hela tiden, så att bromsarna hinner svalna. Då har du full bromsverkan kvar om du behöver stanna snabbt.

En retarder tappar i verkan när farten sjunker och kan normalt inte stoppa fordonet helt. Den sista delen av en inbromsning gör du med färdbromsen. På mycket hal väg ska du vara försiktig med kraftig retarder, eftersom den bara bromsar på drivhjulen.

Säkerhetssystem

EU:s förordning om allmän fordonssäkerhet ((EU) 2019/2144) kräver att nya bussar och tunga lastbilar har flera avancerade system (artikel 9):

• Varningssystem vid avvikelse ur körfält.
• Avancerat nödbromssystem (AEBS), som kan upptäcka en möjlig kollision och aktivera bromsarna automatiskt.
• System som upptäcker fotgängare och cyklister framför fordonet eller på trottoarsidan och varnar föraren.
• Fordonen ska konstrueras så att döda vinklar framför och vid sidan av föraren minskar.

Alla nya motorfordon ska dessutom ha bland annat intelligent hastighetsstöd och ett system som varnar för förartrötthet (artikel 6). Trötthetsvarnaren bedömer din uppmärksamhet genom att analysera signaler från fordonet. Systemen är ett stöd, men de ersätter aldrig din egen uppmärksamhet eller reglerna om rast och vila.

Last och passagerare

Rationell körning handlar också om det du transporterar.

Gods: Lasten ska vara säkrad så att den klarar 0,8 gånger sin vikt framåt och 0,5 gånger bakåt och i sidled (TSFS 2017:25 7 §). En välplacerad och välsäkrad last gör fordonet stabilare och lättare att köra. Placera tyngdpunkten lågt och nära mittlinjen, och tänk på hur lasten fördelas mellan axlarna.

Passagerare: Mjuka accelerationer och inbromsningar och en bra placering på vägen är centrala för passagerarnas komfort och säkerhet (direktiv 2022/2561 bilaga I, punkt 1.6). Stående passagerare är särskilt utsatta för ryck och sidokrafter.

Kom ihåg

• Dieselmotorn är effektivast vid låga varv och hög belastning. Växla upp tidigt.
• Kör med framförhållning, rulla när det går och undvik tomgång.
• Hastigheten och luftmotståndet påverkar förbrukningen mycket. Rätt lufttryck i däcken sparar bränsle.
• Använd motorbroms eller retarder i långa nedförsbackar så att färdbromsen inte överhettas.
• Retardern kan inte stanna fordonet helt.
• Nya tunga fordon har körfältsvarning, nödbromssystem och system som upptäcker fotgängare och cyklister.
• Säkerhetssystemen är ett stöd, inte en ersättning för din uppmärksamhet.