Mörker, halka, väder och olyckor

I Sverige kör vi en stor del av året i mörker, kyla och blött väder. Det ställer andra krav än en solig sommardag. Det här kapitlet handlar om att se och synas, om väglag och vilt, och om vad du gör om en olycka ändå inträffar.

Belysning

När du kör på väg ska bilens föreskrivna lyktor och strålkastare vara tända (trafikförordningen 3 kap. 68 §). I dagsljus räcker varselljus. I mörker, skymning, gryning och dåligt väder måste halvljuset och baklyktorna vara tända. Många bilar tänder dem automatiskt, men inte alla, så kontrollera själv.

Motordrivna fordon ska köra med halvljus om inte reglerna om helljus, dimljus eller annat ljus gäller (trafikförordningen 3 kap. 69 §).

Helljus

Använd helljus när halvljuset inte räcker för att du ska kunna köra säkert i den fart du håller. Du får inte använda helljus (trafikförordningen 3 kap. 70 §):

• när vägen är tillräckligt upplyst,
• så nära ett mötande fordon att föraren kan bländas,
• på kort avstånd bakom ett annat fordon.

Blända av i god tid när du möter någon, och slå på helljuset igen direkt efter mötet.

Dimljus

I dimma och vid kraftigt regn eller snöfall får du använda dimljus i stället för halvljus, men inte samtidigt (trafikförordningen 3 kap. 71 §). Dimbakljuset får bara användas i dimma, vid kraftig nederbörd eller liknande dålig sikt (trafikförordningen 3 kap. 72 §). Det lyser starkt och kan blända den som kör bakom, så släck det när sikten blir bättre.

Mörker

I mörker ser du bara så långt som strålkastarna når. Kravet på att kunna stanna på den sträcka du kan överblicka gäller fortfarande (trafikförordningen 3 kap. 14 §). Med halvljus når ljuset inte särskilt långt, och en mörkt klädd gående syns först på 20–30 meters håll enligt Trafikverket. Det är kortare än stoppsträckan i 70 km/h.

Om du blir bländad av en mötande bil:

• Sänk farten.
• Titta mot högerkanten av vägen i stället för rakt in i ljuset.
• Var beredd att stanna om du inte ser.

Smutsiga strålkastare och rutor försämrar sikten mycket. Torka av dem regelbundet under vintern.

Halka

Svarthalka

Svarthalka, även kallad blixthalka, är extra förrädisk eftersom den ofta inte syns. Den kan uppstå när vägytan är kall och fuktig vid temperaturer kring noll grader, särskilt sena kvällar och tidiga morgnar. Vägbanan kan vara under noll medan luften fortfarande är över. Broar, viadukter, platser nära vatten och skuggiga partier är särskilt utsatta enligt Trafikverket.

Andra sorters halka

• Frosthalka bildas när fukt fryser på en snöfri väg, ofta i gryningen efter en kall och klar natt.
• Ishalka kommer av underkylt regn eller regn som fryser när det når den kalla vägen.
• Fläckvis halka kan uppstå när smältvatten fryser på natten.
• Snöhalka: redan lite snö kan göra vägen hal.

Så kör du på halt väglag

• Sänk farten och håll längre avstånd till fordonet framför.
• Bromsa, gasa och styr mjukt. Plötsliga rörelser gör att däcken tappar greppet.
• Räkna med att halkan kan komma plötsligt, till exempel på en bro efter en torr sträcka.
• Har bilen ABS kan du bromsa hårt och samtidigt styra runt ett hinder. Släpp inte bromsen när pedalen vibrerar.
• Har du sommardäck och det är vinterväglag: låt bilen stå.

Vinterdäck krävs 1 december–31 mars när det är vinterväglag (trafikförordningen 4 kap. 18 a §). Mer om däck finns i kapitlet om bilen.

Regn och vattenplaning

På en våt väg blir greppet sämre och stoppsträckan längre. Om det står vatten i hjulspåren kan däcken börja glida ovanpå vattnet. Det kallas vattenplaning, och då kan du varken styra eller bromsa. Risken ökar med farten och med slitna däck. Märker du att styrningen känns lätt: släpp gasen försiktigt och håll ratten rakt tills däcken får grepp igen.

Vilt

Du kan möta vilt och renar på vägen året runt, men enligt Trafikverket är risken större på våren, när fjolårets kalvar stöts bort, och på hösten, när älgar och annat vilt rör sig mer. Var särskilt uppmärksam i gryning och skymning. Ser du ett djur kan fler följa efter.

Efter en viltolycka

• Ring 112 och anmäl olyckan. Det gäller även om du är osäker på om djuret skadades.
• Sätt ut varningstriangeln.
• Märk platsen där djuret försvann, med en viltolycksremsa om du har en, så att en eftersöksjägare hittar dit. Märk platsen även om djuret är dött.
• Har du krockat med vildsvin, björn, lo eller varg: kör cirka 200 meter vidare innan du stannar, märk platsen och ring polisen direkt. Djuren kan vara farliga. Nationella viltolycksrådet anger att markeringsremsan då sätts cirka 100 meter från olycksplatsen.
• Försök aldrig att själv leta efter ett skadat djur. Djurets lidande kan förvärras. Eftersöket sköts av jägare med eftersökshund.

Om du får stopp

Om bilen stannar på en väg med högre hastighetsgräns än 50 km/h, där det inte är tillåtet att stanna, ska du sätta ut varningstriangeln (trafikförordningen 3 kap. 57 §). Trafikverkets råd är varna, lämna, larma: varningsblinkers på och triangeln minst 100 meter bakom bilen, gå bort från vägen och ställ dig gärna bakom räcket, ring bärgare och vid fara för liv 112.

Vid en trafikolycka

Dina skyldigheter

Har du varit inblandad i en trafikolycka, oavsett om det var ditt fel eller inte, ska du stanna kvar på platsen. Du ska efter förmåga hjälpa skadade och medverka till det som olyckan rimligen kräver. Om någon som var inblandad eller vars egendom skadats begär det ska du uppge namn och adress och berätta vad som hänt (trafikförordningen 2 kap. 8 §).

Den som avviker från olycksplatsen och därmed smiter undan sina skyldigheter kan dömas för smitning till böter eller fängelse i högst sex månader, eller i grova fall fängelse i högst ett år (lagen om straff för vissa trafikbrott 5 §).

Gör platsen säker

1. Stanna på säkert avstånd och sätt på varningsblinkers.
2. Sätt ut varningstriangeln så att andra varnas i god tid.
3. Ring 112. Berätta var du är, vad som har hänt och hur många som är skadade.

Första hjälpen enligt L-ABC

Arbeta i den här ordningen, där det som hotar livet snabbast kommer först:

• L – Livsfarligt läge: finns det risk för fler olyckor, brand eller trafik? Flytta den skadade bara om det är nödvändigt.
• A – Andningsväg: se till att luftvägarna är fria.
• B – Andning: andas personen normalt?
• C – Cirkulation och blödning: stoppa stora blödningar.

Medvetslös men andas normalt: lägg personen i stabilt sidoläge och böj huvudet bakåt så att luftvägarna hålls öppna. Stanna kvar tills hjälpen kommer.

Medvetslös och andas inte normalt: ring 112 direkt och utgå från att det är hjärtstopp. Ge hjärt-lungräddning med 30 bröstkompressioner och 2 inblåsningar i följd. Använd en hjärtstartare om det finns en.

Stor blödning: tryck hårt direkt på såret med raka armar och håll trycket tills vårdpersonal ber dig släppa. Ta inte bort föremål som sitter i såret. Låt den skadade ligga ner och håll hen varm.

Kom ihåg

• Halvljus är grundregeln. Blända av i god tid vid möte och bakom andra fordon.
• Dimbakljus bara i dimma eller kraftig nederbörd, och släck det när sikten blir bättre.
• Svarthalka syns inte. Broar, skuggiga partier och platser nära vatten fryser först.
• Var extra uppmärksam på vilt i gryning och skymning. Ring alltid 112 efter en viltolycka.
• Har du varit med i en olycka ska du stanna, hjälpa och uppge namn och adress.
• Första hjälpen: L-ABC. Stabilt sidoläge om personen andas, HLR 30:2 om inte.