Vägmarkeringar och trafiksignaler

Linjerna på vägen och ljusen i trafiksignalerna styr trafiken lika mycket som skyltarna gör. I det här kapitlet går vi igenom de vanligaste markeringarna, vad signalernas färger betyder och hur du själv visar andra vad du tänker göra.

Vita och gula markeringar

Vägmarkeringar är vita om inget annat anges (vägmärkesförordningen 4 kap. 3 §). Gula markeringar finns i två slag.

Tillfälliga gula markeringar används vid ett tillfälligt behov, till exempel vid vägarbete, och gäller då i stället för de ordinarie markeringarna (vägmärkesförordningen 4 kap. 3 §). Om det finns både vita och gula linjer är det de gula som gäller.

Gula linjer vid körbanans kant är permanenta och visar förbud mot att stanna eller parkera:

• Heldragen gul linje (M21): förbud mot att stanna och parkera.
• Streckad gul linje (M22): förbud mot att parkera. Markeringen används också för att visa hur långt en busshållplats sträcker sig.
• M23 används för att förstärka förbudet som M21 eller M22 anger.

Färgen på de här markeringarna får inte ändras.

Längsgående linjer

Mittlinje och körfältslinje

En mittlinje skiljer körfält för trafik i motsatta riktningar. En körfältslinje skiljer körfält för trafik i samma riktning (vägmärkesförordningen 4 kap. 4 §). Båda är vanligtvis streckade, vilket betyder att du får korsa dem när det är säkert, till exempel vid omkörning eller körfältsbyte.

Kantlinje

En kantlinje visar var körbanan slutar (vägmärkesförordningen 4 kap. 4 §). Utanför kantlinjen ligger vägrenen.

Varningslinje

En varningslinje har längre streck och kortare mellanrum än en vanlig mittlinje. Den betyder att det är olämpligt att korsa linjen med hänsyn till trafiksäkerheten (vägmärkesförordningen 4 kap. 4 §), till exempel för att sikten är begränsad längre fram. Linjen är alltså en varning, inte ett förbud. Ser du en varningslinje ska du räkna med att en omkörning sannolikt inte är säker.

Heldragen linje

En heldragen linje används i stället för en streckad linje där det av säkerhetsskäl inte är tillåtet att korsa den, byta körfält eller köra ut på vägrenen (vägmärkesförordningen 4 kap. 6 §). Reglerna i trafikförordningen är tydliga:

• Om en heldragen linje skiljer körfälten åt får du inte byta körfält (trafikförordningen 3 kap. 9 §).
• Inget hjul får föras över en heldragen linje eller in på ett spärrområde (trafikförordningen 3 kap. 11 §). Undantag finns, till exempel när du måste passera ett hinder på vägen, men då ska du vara särskilt försiktig.

Ibland finns en heldragen och en streckad linje bredvid varandra. Då gäller den linje som ligger närmast dig. Har du den streckade linjen på din sida får du korsa, har du den heldragna får du inte.

Spärrområde

Ett spärrområde är en yta med sneda streck, ofta där körfält delar sig eller vid en refug. Där får inga fordon köras (vägmärkesförordningen 4 kap. 6 §).

Tvärgående linjer

• Stopplinje: en heldragen tvärlinje som visar var du ska stanna vid stopplikt eller rött ljus (vägmärkesförordningen 4 kap. 8 §).
• Väjningslinje: en streckad tvärlinje, ofta med trekanter ("hajtänder"), som visar den linje du inte bör passera när du väjer (vägmärkesförordningen 4 kap. 8 §).

Trafiksignaler

Trafiksignalen styr trafiken med färgade ljus. Betydelsen är fastställd (vägmärkesförordningen 3 kap. 6 §):

Signal	Betydelse
Rött	Stopp. Du får inte passera stopplinjen, eller signalen om stopplinje saknas.
Rött och gult	Snart blir det grönt. Gäller i övrigt som rött, så du får inte köra än.
Grönt	Du får köra. Väjningsplikt kan ändå gälla, till exempel mot gående när du svänger.
Gult	Stopp. Du får bara köra vidare om du är så nära att du inte kan stanna säkert.
Grön pil	Du får köra åt det håll pilen visar, även om en annan signal lyser samtidigt.
Blinkande gult	Kör med särskild försiktighet.

Gult ljus är inte "skynda dig"

Gult betyder stopp. Undantaget är bara när du redan är så nära att en kraftig inbromsning skulle vara farlig. Du ska därför anpassa farten när du närmar dig en signal som varit grön länge, så att du kan stanna lugnt om den slår om.

Signal och vägmärke samtidigt

Ett fast sken i en trafiksignal gäller före stopplikt eller väjningsplikt som anges med vägmärke (trafikförordningen 2 kap. 2 §). Fungerar signalen normalt följer du alltså signalen. Om signalen är släckt eller bara blinkar gult är det vägmärkena, eller annars högerregeln, som avgör vem som har företräde.

Signaler för vissa trafikanter

Det finns särskilda signaler för till exempel cyklister, gående och kollektivtrafik. En särskild anvisning för cyklister, mopedister klass II eller gående gäller för dem före andra anvisningar (trafikförordningen 2 kap. 2 §). Som bilförare ska du följa den signal som är riktad till dig.

Polis och vakt

Du ska lyda en polis anvisning för trafiken. Polisens anvisning gäller före trafikreglerna och före signaler, vägmärken och markeringar (trafikförordningen 2 kap. 3 §). Om en polis vinkar fram dig mot rött ljus ska du alltså köra.

Vid vägarbeten kan en vakt dirigera trafiken. Vaktens stopptecken betyder stopp för den trafikant vakten är vänd mot, och tecknet "kör fram" betyder att du får fortsätta (vägmärkesförordningen 5 kap. 2 §).

Att ge tecken själv

Andra trafikanter kan inte läsa dina tankar. Därför ska du ge tecken med körriktningsvisaren när du tänker starta från vägkanten, svänga, byta körfält, vända eller på annat sätt flytta dig i sidled. Tecknet ska ges i god tid, vara väl synligt och inte gå att missförstå. När manövern är klar ska blinkern stängas av (trafikförordningen 3 kap. 65 §).

Bromsljusen är också ett tecken. Den som tänker stanna eller snabbt sänka farten ska visa det med stopplyktan (trafikförordningen 3 kap. 65 §).

Att du har blinkat ger dig ingen rätt att köra. Du måste ändå försäkra dig om att manövern kan göras utan fara eller onödigt hinder för andra (trafikförordningen 3 kap. 66 och 43 §§). Kontrollera speglar och döda vinkeln innan du byter körfält eller kör ut från kanten.

Ljud- och ljussignal

När det behövs för att förebygga eller avvärja fara ska du ge ljud- eller ljussignal, till exempel tuta eller blinka med helljuset, eller på annat lämpligt sätt få andra trafikanter att uppmärksamma dig. Signalen får inte ges längre än nödvändigt (trafikförordningen 3 kap. 64 §). Signalhornet och ljustutan är alltså till för att varna, inte för att skälla på andra trafikanter.

Kom ihåg

• Streckad linje får korsas när det är säkert. Heldragen linje och spärrområde får inte korsas, utom i särskilda fall som när du måste passera ett hinder.
• Varningslinje betyder att det är olämpligt att korsa, oftast på grund av dålig sikt.
• Tillfälliga gula markeringar gäller före de vita. Gul linje vid kanten betyder stannandeförbud (heldragen) eller parkeringsförbud (streckad).
• Gult ljus betyder stopp, utom när du är så nära att du inte kan stanna säkert.
• Polisens anvisning går före signaler, vägmärken och trafikregler.
• Blinka i god tid, men kontrollera alltid att manövern är säker. Blinkern ger ingen förtur.